Underbarheten

Jaha... då var vi inne på 2013. Ett år som jag tror kommer att bli helt galet, fantastiskt och underbart!

 

2012 bjöd på mycket glädje och kaos. Glädjen som kom när vi fick veta att vi skulle få barn var otrolig, glädjetårarna som kom när vi fick veta att det var tvillingar var många och härliga. Vi fattade nog inte att det var två som låg inne i magen förrän de föddes.

 

Vi valde att åka på vår sista utlands semester i augusti.. både överläkare och barnmorskor sa att allt såg bra ut och att vi kunde åka. Det ingen visste var att våra prinsar hade andra planer. Natten till den 22 augusti, dagen innan vi skulle åka hem från Kreta, föddes prinsarna Oscar och Victor. De vägde 730 gram och 660 gram, var ca 32 cm långa. Läkarna trode inte att de skulle överleva men jag kan säga med säkerhet att de gjorde dom. Det har varit en lång och jobbig resa med operationer, infektioner och lång sjukhusvistelse.

Vi träffade Monika där nere som tog oss under sina vingar och hjälpte oss med mer än vad hon tror. Bara att ha henne vid vår sida och veta att hon fanns där för oss 24 timmar om dygnet var helt fantastiskt. Vi är för alltid tacksamma för hennes hjälp och hoppas att vi får träffa henne igen någon dag och att även Oscar och Victor får göra det.

 

I dag, 135 dagar ( 4 ½ månad) senare så lever de fortfarande. De växer så det knakar, Oscar väger 3,9 kg och Victor 4,2 kg och båda är 50 cm långa.

 

Hur vi har orkat med allt som hänt vet jag inte... men jag får väldigt mycket energi från mina prinsar, våra små mirakel som vi älskar över allt i hela världen!! Jag och Patrik har kommit mycket närmare varandra och kärleken är större än någonsin!

Jag hoppas att vi snart får åka hem till vår lägenhet och nju av att alla fyra är samlade, att få känna sig som en familj. Att få lägga ner prinsarna i sina egna sängar och göra allt en förälderska göra och inte ha sjuksköterskor som man lämnar över till.

Snart så....

 

Annars så ska jag börjar röra på mig lite mer. Förra nyåret så lovade jag att jag skulle springa vårruset men när jag blv gravid så försvann den tanken. I år ska jag ta upp det löftet och springa. Jag får se vilken takitk jag kör med för att få upp konditionen (som försvann för några år sen) men jag har i alla fall börjat dansa zumba. Det lär ju hjälpa till att få upp flåset. I morgon ska jag på ett 2 timmars maraton, kommer att bli superkul, var på ett förra helgen också. :)

 

Nyåret spenaderade vi med våra vänner Caroline, Claes, Andreas, Robert, Tina och Per. Full och go blev man men vem blir inte det på nyårsafton. hahaha

Det var en riktigt trevlig och rolig kväll!

 

Nu dröjer det nog ett tag innan både jag och Patrik kan festa tillsammans igen. Eftersom Oscar räknas som frisk så "bor" han inne hos oss på sjuhuset och de vill att vi ska ta med honom nästan överallt, om vi ska hem och fixa något eller liknande. Vi får dock inte ta med honom till affären eller föräldrarköket.. så om jag och Patrik ska äta tillsammans så gör man det när båda sover... annars går det inte.

Vi kan inte göra något själva numera... utan vi ska ta med Oscar eller så får någon åka själv. Det är väl så det är att vara förälder. Hoppas bara att vi kan få ta med oss Oscar hem och sova hemma...

Snart får vi även ta med Victor på dagspermiss. Han blir bättre och bättre för varje dag och kan vara i grimma längre stunder nu. I dag har han varit i grimma sen kl 6 i morse och funkar jättebra.  Det är något vi verkligen längtar till, att få komma hem alla 4 och njuta av att vara hemma!!

 

Nu ska jag återgå till alla mina prinsar, det är matdags.

 

Ha en supertrevlig kväll!! Det ska jag ha!