Underbarheten

Mitt underbara liv som tvillingmorsa <3

Samtalet ingen förälder vill ha.....

I går kväll fick jag et samtal som ingen förälder vill ha, "your baby is not good, you have to come to the hospital now!"

 

När vi hade varit och hälsat på pojkarna på förmiddagen fick vi veta att Oscar hade en infektion i kroppen. Läkarna hade inte fått svaren från labritoriet då men när vi var där vid 18 tiden på kvällen fick vi veta att det "bara" var bakterier och inget virus som var orsaken. Vi frågade flera gånger om det var allvarligt men fick till svars att det inte var det. Tyvärr så var det den läkaren med den sämsta engelskan som var där....

 

När de ringde mig på kvällen så vändes hela min värld upp och ner. Med tårarna rinnandes ner för kinden och Patrik och svärföräldrarna vid min slängde vi oss in i en taxi och åkte till sjukhuset. Vi möttes av ambualnspersonal som stod redo för att ta med sig Oscar till ett annat sjukhus. Vår lilla prins mage hade svällt enormt mycket och de hade upptäkt att det var ett hål i hans tjocktarm. Hans tillstånd var väldigt allvarligt och de bästa kirurgerna finns vid Universitets Sjukhuset som ligger på andra sidan stan.

Oscar åkte med ambuland till sjukhuset och vi åkte efter i en taxi. Vi fick vänta i någon slags sluss i ungefär en halvtimme innan vi fick träffa chefs kirurgen, barnläkaren och en annan kirurg som pratade väldigt bra engelska. De förklarade för oss att Oscars tillständ är väldigt allvarlig och att hans chanser att överleva är väldigt små.

Vi fick 2 alternativ, antingen avvakta och se om hålet läker sig själv eller operation. I båda fallen är kritiska för Oscar.

Det bästa alternativet var operation men risken finns att Oscar dör under operationen....

Hur gör man som förälder vid det här tillfället? Hur vet man vilket beslut är det bästa att ta? Kommer vår prins att dö???

 

Vi valde operationen....

 

Vi fick se honom i några minuter innan de rullade in honom i operations salen. Man såg att vår prins kämpade och att han hade ont. Magen var mycket större än när vi såg honom några timmar tidigare och det skar sig i mitt hjärta. Tankarna och känslorna som kom går inte att beskriva men jag trodde att jag skulle dö. Vad gör vi om han dör??

Det var de västa 3,5 timmarna i mitt och Patriks liv!!!!

Att sitta och vänta på att få träffa en läkaren som berättar att ens barn lever eller är död är ett helvete.. det går inte att beskriva hur det är. Tårarna rann non stop och det enda jag kunde tänka på var den lilla plutten som låg på operationbordet och stackars Victor som låg kvar själv på det andra sjukhuset.

 

När jag såg att alla läkarna kom såg jag bara det värsta framför mig.. att vi hade förlorat vår lilla plutt. Men det hade vi inte!

Oscar hade klarat operationen och nu var det bara att invänta natten.

Det hade visat sig att han hade 2 hål och 10 cm av tarmen var död. Han har nu en "påse" på magen och om han blir bättre så behöver han en ny operation om några veckor.

Det är fortfarande väldigt kritiskt och de kan ringa närsomhelst... ett samtal som vi inte vill ha.

 

Jag ber till gud att se över vår prins! Vi har en riktigt liten kämpe och vi hoppas att han orkar kämpa nu.. Bara tanken att förlora honom.............. finner inga ord!!

Jag ber även för styrka till mig och Patrik! Vi båda är mentalt och psykiskt slut nu och behöver all kraft så att vi orkar.

 

Läget är just nu stabilt och vi träffade honom ikväll. Färgen har gått tillbaka till normal och han sov så sött. Att se honom på ett annat sjukhus med andra slangar gjorde ont i hjärtat. Nu hoppas vi att allt går bra och att han kan komma tillbaka till det andra sjukhuset och Victor.

Lilla Victor är även han stabil, han behöver inte ligga under en UV lampa längre så nu får vi äntligen klappa på huvudet och se hans vackra blonda hår och de blå ögonen som ibland tittar på oss. <3

 

Ge oss styrka!

 

Jag känner inte er och jag kan inte för mitt liv förstå vad ni går igenom. Jag kan inte mer än att be och hoppas att allt kommer gå vägen för er. Skickar en styrke kram. Och hoppas ni slipper de där samtalet <3

Åhh, Anna vad jag gråter när jag läser detta. Kan inte för mitt liv förså hur ni orkar!!! All styrka till er båda! Jag önskar till högre makter att allt kommer att bli bra med båda prinsarna så att vi kan få träffa dem när ni kommer hem :-) Ta hand om er och hälsa Patrik! Kram Anders och Veronica