Underbarheten

I morgon är det dags, då ska prinsarna döpas. Vi har längtat efter den här dagen och nu är den snart här.
Vissa kanske inte tycker att ett dop är viktigt men för oss är det det. Det vi har gått igenom sen prinsarna föddes, livet har svävat mellan liv och död, då blir man lite lätt religiös... Det är vi inte ensamma om..

I dag ska jag ner till stan och fixa mina naglar som Patrik har bokat åt mig. Ska bli skönt att få ro om sig lite. :)

Nu sover prinsarna och jag ska passa på att slappa lite.

Ha en underbar fredag!

 

I onsdags var jag med i Vårruset. När jag anmälde mig var tanken att springa hela sträckan på 5 km men eftersom jag inte har hunnit träna så mycket blev det inte så. Jag körde intervall hela vägen och fick in i mål på 42 minuter.

Det var jävligt bra gjort om jag får berömma mig själv! Så bra har jag inte sprungit på 25 år!! (Oj jösses vad gammal jag kände mig nu)

Jag är supernöjd och har fått blodad tand. Den 11 juni ska jag springa hela 5 km i Mälarenergis stadslopp! Nu jävlar! hahaha

 

I dag är det första dagen som föräldrarledig. Patrik har börjat jobba på deltid och det var svårt känslomässigt när han åkte i morse. Jag var sssååååå nervös!!

Varför vet jag egentligen inte... jag kan och vet hur mina pojkar fungerar och jag vet vad jag ska göra. Det är ju inte så att de föddes för en vecka sen, de blir 9 månader på onsdag.

Men att få vara ensam för första gången är skrämmande men samtidigt underbart!

Fattar ni vad jag menar?!

 

Jag har precis tagit en dusch medans prinsarna lekte så fint i sina babygym. Nu ska jag se till att de får på sig lite kläder och sen tar vi nog en promenad i det vackra vädret!

 

Ha en bra dag!!

Allt känns helt fantastiskt just nu! Båda prinsarna mår bra och är friska, jag börjar må bättre och är gladare och sommaren är på väg med stormsteg.

Underbart!!

 

Prinsarna har "hittat" varandra och tycker att det är kul att ta på varandra. Skrattet har också börjat komma.

Att få se utvecklingen är otroligt roligt. För 9 månader sen levde jag på hoppat att få se prinsarna växa upp och nu är det verklighet.

 

På måndag börjar Patrik jobba igen. Han ska börja på halvtid i några veckor och sen får vi se hur det går. Jag är nervös för att vara hemma själv med tvillingarna i några timmar men det är nog bara för att jag är van att Patrik är hemma. Det kommer säkert att gå jättebra!